Du är ny konstredaktör på Bon.se. Var kommer ditt konstintresse ifrån?
– Det kommer kanske inifrån? Jag har väl själv en ganska pragmatisk inställning till livet, som det är lätt för mig att hamna i som default mode. Pragmatisk som i att fastna i jobb och typ tvättstugan och glömma bort njutet. Konstintresset växte fram när jag insåg att jag verkligen njöt av att få kliva in det miniuniversum av idéer och tankar och känslor som konst utgör. Jag älskar animerad konst, jag fastnar alltid vid videoinstallationer med mycket färg och form. Man är ju bara ett litet barn.
– Men konstbegreppet är så brett, och intressen är ju nischade. Jag är fortfarande väldigt sökande i mitt konstintresse! Funderar på vad jag dras till och varför, vad jag väljer att fördjupa mig i, vad jag har för tankar om den komplexa konstbranschen. Jag har mycket mer frågor än svar. Men så kommer jag nog att känna livet ut, när jag tänker efter.
Vad ser du mest fram emot med att börja skriva för Bon som konstkritiker?
– Jag hoppas kunna lyfta fram unga konstnärer som förtjänar utrymme! Och skriva om konst på ett ganska konkret och rättfram sätt, och genom det förhoppningsvis även inbjudande och inte exkluderande. Sedan ser jag även fram emot att skriva om lite gamla godingar och superstars också. Det är fint för mig på ett personligt plan att få skriva om konst, jag lär mig så mycket genom det.
Vilken roll tycker du att konstkritiken ska ha i samhället? Lever konstkritiken idag upp till dina förväntningar på vad den borde analysera och diskutera?
– Jag tycker att all kritik ska vara en del av ett kulturellt uttrycks utveckling. Klimatet i Sverige och framför allt Stockholm är nog väldigt präglat av nepotism och en i grunden fin tanke om att hålla varandra om ryggen, vilket absolut kan ha en poäng ibland men det är viktigt att kritik är transparent och sanningsenlig. Att konstnärligt uttrycka sig är att be om reaktioner – då tycker jag inte att man ska ljuga, eller förfina den responsen.
Vad är konst för dig?
– Konst är konst. Vad som är konst beror samspel mellan institutioner, tanke, tillvägagångssätt, forum, utövare, kulturellt kapital, medium, privilegium etc.
Har du någon favoritkonstnär?
– Finns för många – för många epoker och stilar och medium och utövare. Kan inte svara med en favvo! Men här kommer några jag tänker mycket på just nu: Hito Steyerl, Cécile B. Evans, Miriam Cahn, Shu Lea Cheang, Ann Hirsch, Ana Mendieta, Lotte Laserstein, Senga Nengudi, Ying Miao plus massa andra!
Vad är det gulligaste du vet?
– Mina vänner, mamma och alla hundar.